Upplysningen som skedde mellan 1600-talet och i slutet av 1700-talet påverkade utvecklingen inom vetenskapen, filosofin, politiken samt konsten. Många av upplysningsfilosofierna funderade kring människans plats i samhället. De hade flera olika förslag på hur ett samhälle skulle se ut. Människorna kände sig förtryckta då de inte hade några möjligheter att uttrycka sina åsikter och förändra samhällsstrukturen. De människor som kände ett behov av att förändra sin levnadssituation började uttrycka sina åsikter vilket gav till följd att eran ”Upplysningen” påbörjades.

Den intellektuella påverkan från vetenskapsmän och filosofer från främst Frankrike och England, ledde till ett flertal konsekvenser. De som var aktiva under upplysningstiden var inga specifika organisationer, utan det var grupper med gemensamma intressen som enades för att influera samhället. Filosofer med banbrytande idéer som kritiserade den dåvarande samhällsstrukturen, blev därför ett hot mot regimen, då de ville avskaffa adelns privilegier. Det var med andra ord vanligt förekommande att upplysningsmän blev avrättade eller satta i fängelse. En utav huvudidéerna bakom upplysningen var att man skulle kliva ifrån kyrkans antaganden och idéer angående världen och universum. Dessa nya tankar var istället baserade på observationer och förnuft.

Konkreta konsekvenser av upplysningstiden var att jämlikhetstankarna kring befolkningen ökade. Människor nöjde sig inte längre med att bara existera, utan ville även påverka samhällets utveckling, som bland annat ledde till att franska revolutionen, reformer i europeiska länder, förändrad världsbild samt att industrialiseringen ägde rum.

Den moderna vetenskapen och de moderna filosofierna grundades under upplysningen. Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. Man hade spridda tankar kring att människan kunde tänka själv och att man hade en egen vilja. Hade inte dessa idéer kommit upp hade vårt samhälle sett annorlunda ut idag och det hade inte utvecklats på samma sätt. Tre slagord som framstod var ”Jämlikhet, frihet och brödraskap”. Detta har haft stor inverkan på dagens samhälle. Upplysningens tankar kring jämlikheten har ändrat hela världens syn på rätt och fel, till exempel så har friheter inom politik, sociala privilegier samt mer liberala religiösa synvinklar spridit sig runt om i världen på senare dagar.

Referenser:
Ericsson Niklas, Hansson Magnus, Pettersson Micael (2009) Samband Historia första upplagan Stockholm, Bonniers utbildning AB
Pederby Bo, Sandberg Robert (2007) Historia i kartor, andra upplagan, Liber AB.
www.ne.se/upplysningen