Locke föddes 29 augusti 1632 och dog 28 oktober 1704. Han var en engelsk filosof och politisk tänkare vars idéer fått avgörande betydelse både för empirismen i filosofin och liberalismen i politiken. Han menade att människan är god och vill handla moraliskt. Han tyckte att makthavarna ska sträva efter att skapa frihet, rättvisa och trygghet åt medborgarna.

Han var en av empirismens anhängare och förde över detta tänkande också på människan, han menade att människan föddes som ett oskrivet blad, som fylldes i med hjälp av erfarenheter.
Empirism var en inriktning som betonade att man kan få kunskap genom erfarenheter, till exempel genom observationer och experiment. Han nekar att man föds med kunskap, att nyfödda barn inte kan veta något om hur man räknar matematik eller Guds existens.

John Locke var inte bara upplysningens huvudperson på de brittiska öarna, utan hans idéer inspirerade också Voltaire som anammade hans filosofi samt Montesqieu tog upp hans maktdelningslära. I ett bredare samhällssammanhang framstår han som inspirationskälla till många av de liberala politiska idéerna, son frihet, jämlikhet och tolerans.

Referenser:

http://www.ne.se/kort/john-locke

www.filosofer.se/locke.html

Samband Historia, Historia Plus, Bonniers, Niklas Ericsson och Magnus Hansson, Första upplagan, 2009.

 

Rousseau var en schweizisk-fransk författare, politiskt filosof och självlärd kompositör, som vekade under upplysningen. Han föddes i Genève 28 juni år 1712 och dog i Ermenonville, Oise 2 juli år 1778. På 1750-talet gav han ut två skrifter där han kritiserar kyrkan, upplysningsfilosofin och de förmögna. Rousseau menade att människan egentligen är god men att samhället, vetenskaperna och konsterna har förstört henne. I Rousseaus böcker skriver han om att barn ska utvecklas utifrån sin egen personlighet och sina egna behov. Han skriver även om hur man bör organisera staten för att varje människa ska få så stor trygghet och så stor frihet som möjligt. Rousseaus tankar har haft stort inflytande på bland annat barnuppfostran. Dessutom fick flera av hans idéer betydelse för franska revolutionen.

Eftersom folket skall lyda lagarna bör också folket skriva lagarna. Målet för varje lagstiftningssystem är, enligt Rousseau, frihet för varje medborgare och jämlikhet så att ingen medborgare är så rik så att han kan köpa en annan medborgare och ingen så fattig att han tvingas sälja sig. Den verkställande makten skall utses genom val. Det är det bästa sättet, enligt Rousseau.

Rousseaus moder dog nio dagar efter hans födelse på grund av komplikationer under förlossningen. Rousseau höll själv på att dö vid förlossningen. Hans fader, en urmakare med franskt ursprung, övergav honom när han var tio år för att undvika ett fängelsestraff. Han togs om hand av en pastor, M. Lambercier. Efter åtta år lämnade Rousseau Genève.

Efter ett antal år flyttade Rousseau till Paris och blev vän med och levde hos Thérèse Levasseur. Rousseau påstod att hon bar fem av hans barn. Dessa skickades direkt efter sin födsel till ett sjukhus för hittebarn, där de förmodligen dog. De här händelserna blev senare mycket genanta för Rousseau då han blev känd som uppfostringsteoretiker och pedagog. Händelserna användes ofta av hans motståndare, bland annat Voltaire, i attacker mot honom och hans läror. Voltaire avskydde Rousseau som pesten eftersom att de stod på olika sidor och hade olika åsikter.

Referenser:
http://www.ne.se/enkel/jean-jacques-rousseau
http://www.filosofer.se/rousseau.html
Samband Historia, Historia Plus, Bonniers, Niklas Ericsson och Magnus Hansson, Första upplagan, 2009.

 

Charles-Louis de Secondat Montesquieu är född 18 januari 1689 i Gironde och dog 10 februari 1755 i Paris. Montesquieu kom från en adlig släkt från 1500-talet. Han studerade vid det katolska universitetet Collège de Juilly, efter det tog han juristexamen i Bordeaux och sedan fortsatte han sina studier inom juridik i Paris. Montesquieu gifte sig med Jeanne de Latrigue 1715, de fick 3 barn tillsammans en son och två döttrar.

Hans far dog 1713 och då ärvde Montesquieu mycket av sin fars egendomar och titlar så han blev utsedd till baron de La Bréde och 1714 fick han en plats i ett parlamentsråd i Bordeaux.

Montesquieu var en fransk filosof och författare som har utvecklat den tredelade maktdelningen. Han fick idén från den Romerska republiken eftersom det var de som började med separationen inom regeringen, där de delade upp de i olika avdelningar. Regeringen delades upp i tre grupper som bestod av konsuler, senaten och folkförsamlingar. Tanken med att dela upp i grupper var för att ingen skulle kunna dra nytta av att bli för maktfull, man ville ha rättvisa i samhället inte en enväldig härskare och det var det Montesquieu ville förmedla.
John Locke skapade en bättre grund på det hela men det Montesquieu gjorde var att färdigställa resultatet för maktprinciperna.

Det Montesquieu ville åstadkomma var att göra stora förändringar i samhället där politik var en av dem. I sin maktfördelningslära ville han att makten skulle bestå av tre befogenheter: den lagstiftande, verkställande och den dömande. Därför ville han att parlamentet skulle delas upp i två olika departement. Lagarna som han kommit på har skapat en stor betydelse för världen då den förklarar hur ett land ska styras i rättvisa. Enligt Montesquieu skulle dessa lagar skapa en bra balans i samhället. USA har tagit hans idéer på stort allvar och de har en mycket stor betydelse, även Sverige har tagit vara på idéerna.

Rousseau och Voltaire var emot Montesquieus idéer. De ansåg att hans idéer inte riktigt stämde.  Men det struntade Montesquieu i. De hade alla olika idéer med stora skillnader och olika åsikter där av det blev lite rivalitet mellan motparterna.

Referenser:
http://www.ne.se/lang/charles-louis-de-secondat-montesquieu
Samband Historia, Ericsson, Hansson, Bonniers Utbildning AB, första upplagan 2009, s. 221

 

François de Voltaire levde i Frankrike mellan år 1694 och 1778. Voltaire uppfostrades i en välbärgad borgarfamilj, då hans pappa arbetade som notarie. Hans mamma gick bort när han var sju år gammal och uppfostrades därför endast av sin pappa. Redan i tidig ålder skolades Voltaire genom sin pappas liberala ideologier till att kritisera samhället.

Voltaire studerade fram tills att han fyllt sexton år, då han bestämde sig för att förverkliga sin dröm som författare. Voltaire skrev ett flertal verk där han framförallt kritiserade samt motarbetade den katolska kyrkans makt, adelns privilegier, vidskepelser och fanatism.

De noveller, romaner, dikter samt pjäser Voltaire producerade under sin livstid ledde tillslut till att han blev förvisad från huvudstaden Paris, då adeln vid makten blev alltför provocerade av hans idéer. Voltaire fortsatte dock sitt uppror genom allt fler kritiserande litterära verk. Men när han väl återvände till Paris så blev han fängslad i Bastiljen i ett flertal månader. Det var vanligt förekommande för en frispråkig person som Voltaire att ständigt behöva befinna sig på landsflykt, då de åsikter som upplysningsfilosofier framförde vanligtvis resulterade i åtal.

Men trots Voltaires turbulenta liv så slutade han aldrig att kämpa för gemene mans rätt till yttrandefrihet samt religionsfrihet. Han var en liberal frihetskämpe som har lämnat spår efter sig i dagens samhälle. De tankar och idéer som Voltaire försökte föra fram till debatt (och lyckades med mestadels) under 1700-talet har format hur vi ser på samhällen idag, både på lokal samt global nivå. Idag anses det vara självklart i de flesta länder att alla människor i ett samhälle har lika stor relevans bakom sina åsikter samt att alla ska få möjlighet att förmedla den, dock finns det undantag i bland annat u-länder där utvecklingen inte skett lika snabbt. Dessa tankar som vi idag upplever givna i västvärlden, var inte det innan filosofer som Voltaire, Locke, Rousseau och Montesquieu insåg deras betydelse.

Den problematik som Voltaire uppfattades mest skeptisk mot var kyrkans makt över folket. Voltaire beskrev frekvent i sina verk den katolska kyrkan med sarkastisk ton och nedvärderade på tjänstemännen. Voltaire ansåg att varje enskild individ borde utnyttja sitt eget förnuft istället för att slavist lyssna på utslitna uppmaningar som kom både från kyrkans samt statens håll. De normbrytande idéer som Voltaire tillsammans med de andra filosoferna lyfte fram angående de liberala aspekterna, bidrog sedan till att Franska revolutionen bröt ut och feodalismen föll så småningom. Människor var trötta på att leva förtryckt under enväldig monarker, utan insåg nu med hjälp av upplysningsfilosofierna att de förtjänade bättre levnadsvillkor, där frihet var en drivande faktor. Franska revolutionen samt amerikanska frihetskriget, som båda ledde till reformer, är konkreta konsekvenser av de samhällsidéer som filosofer som Voltaire gav upphov till.

Referenser:
http://www.ne.se/francois-de-voltaire
http://xn--digilr-fua.se/so-biblioteket/historia/texter/1700-talet/pdf001461
http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=220
Samband Historia, Ericsson, Hansson, Bonniers Utbildning AB, första upplagan 2009, s. 219

 

Upplysningen som skedde mellan 1600-talet och i slutet av 1700-talet påverkade utvecklingen inom vetenskapen, filosofin, politiken samt konsten. Många av upplysningsfilosofierna funderade kring människans plats i samhället. De hade flera olika förslag på hur ett samhälle skulle se ut. Människorna kände sig förtryckta då de inte hade några möjligheter att uttrycka sina åsikter och förändra samhällsstrukturen. De människor som kände ett behov av att förändra sin levnadssituation började uttrycka sina åsikter vilket gav till följd att eran ”Upplysningen” påbörjades.

Den intellektuella påverkan från vetenskapsmän och filosofer från främst Frankrike och England, ledde till ett flertal konsekvenser. De som var aktiva under upplysningstiden var inga specifika organisationer, utan det var grupper med gemensamma intressen som enades för att influera samhället. Filosofer med banbrytande idéer som kritiserade den dåvarande samhällsstrukturen, blev därför ett hot mot regimen, då de ville avskaffa adelns privilegier. Det var med andra ord vanligt förekommande att upplysningsmän blev avrättade eller satta i fängelse. En utav huvudidéerna bakom upplysningen var att man skulle kliva ifrån kyrkans antaganden och idéer angående världen och universum. Dessa nya tankar var istället baserade på observationer och förnuft.

Konkreta konsekvenser av upplysningstiden var att jämlikhetstankarna kring befolkningen ökade. Människor nöjde sig inte längre med att bara existera, utan ville även påverka samhällets utveckling, som bland annat ledde till att franska revolutionen, reformer i europeiska länder, förändrad världsbild samt att industrialiseringen ägde rum.

Den moderna vetenskapen och de moderna filosofierna grundades under upplysningen. Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. Man hade spridda tankar kring att människan kunde tänka själv och att man hade en egen vilja. Hade inte dessa idéer kommit upp hade vårt samhälle sett annorlunda ut idag och det hade inte utvecklats på samma sätt. Tre slagord som framstod var ”Jämlikhet, frihet och brödraskap”. Detta har haft stor inverkan på dagens samhälle. Upplysningens tankar kring jämlikheten har ändrat hela världens syn på rätt och fel, till exempel så har friheter inom politik, sociala privilegier samt mer liberala religiösa synvinklar spridit sig runt om i världen på senare dagar.

Referenser:
Ericsson Niklas, Hansson Magnus, Pettersson Micael (2009) Samband Historia första upplagan Stockholm, Bonniers utbildning AB
Pederby Bo, Sandberg Robert (2007) Historia i kartor, andra upplagan, Liber AB.
www.ne.se/upplysningen